Ersättningen till "oskyldigt häktade" ökar

– Det här är regler som är tvingande för staten, det går inte att säga att pengarna är slut. Det här är regler som ger den som varit frihetsberövad, och sedan blir frikänd eller inte blir åtalad, rätt till ersättning för det är så vi har beslutat att rättssystemet ska fungera, säger JK Anna Skarhed.

Enligt nyhetsbyrån TT har staten hade staten i slutet av oktober betalat ut mer än 47 miljoner kronor, mer än under hela förra året, i ersättning till personer som suttit frihetsberövade och sen friats.

Det finns flera förklaringar till ökningen enligt JK Anna Skarhed. Dels har myndigheten snabbat på handläggningen vilket gör att fler ärenden avgjorts, dels har ersättningarna höjts.

Ytterligare en förklaring är en dom från Högsta domstolen om att personer som tidigare varit frihetsberövade inte kan få sin ersättning sänkt, något som tidigare var praxis.

– Det tror jag kommer att påverka beloppen, eftersom det inte är helt ovanligt att personer återkommer i de här ärendena, säger Anna Skarhed.

Också den tid man suttit frihetsberövad påverkar ersättningen. Sverige har flera gånger fått kritik för att ha långa häktningstider, men Anna Skarhed har inget svar på frågan om de ökade beloppen också kan tolkas som att häktningstiderna har blivit längre.

– Det är klart att det är en viktig fråga att undersöka. Det är ju en viktig fråga överhuvudtaget att undersöka om häktningstiderna blivit längre och vad det betyder. Då kan det här kanske vara en ingång till att titta på den större frågan som inte bara är en ersättningsfråga.